När folkliga protester blir ett verktyg för informationspåverkan - vilka eldar på bojkotten av matjättarna?

Protester är en naturlig del av demokratin – ett sätt för människor att uttrycka missnöje och kräva förändring. Just nu ser vi överallt i traditionella och sociala medier en uppmaning att bojkotta matjättarna som en protest mot ökade matpriser. Fakta visar att allt fler svenskar har svårt att få sina inkomster att räcka till det mest nödvändiga och matpriserna 𝘩𝘢𝘳 ökat markant de senaste åren.

Men, är det verkligen en enskild person i Sverige som står bakom protesten? Media rapporterar nu att 𝗱𝗲𝘁 𝗽𝗮̊𝗴𝗮̊𝗿 𝗹𝗶𝗸𝗻𝗮𝗻𝗱𝗲 𝗽𝗿𝗼𝘁𝗲𝘀𝘁𝗲𝗿 𝗶 𝗳𝗹𝗲𝗿𝗮 𝗮𝘃 𝗘𝘂𝗿𝗼𝗽𝗮𝘀 𝗹𝗮̈𝗻𝗱𝗲𝗿. Det är i så fall inte första gången som demonstrationer inte är helt organiska (sprids från människa till människa), utan snarare styrs av externa krafter.

Fientliga aktörer kan påverka och förstärka protester genom digital manipulation, desinformation och infiltration. Syftet? Att destabilisera ett land, fördjupa interna konflikter eller påverka politiska beslut:

𝗦𝗸𝗮𝗽𝗮 𝗲𝗻 𝗽𝗿𝗼𝘁𝗲𝘀𝘁 𝗳𝗿𝗮̊𝗻 𝗴𝗿𝘂𝗻𝗱𝗲𝗻
En aktör kan sprida falsk eller överdriven information för att skapa en känsla av massivt missnöje. Genom botnät och trollkonton kan protester uppmuntras och förstärkas, även om det egentliga stödet är svagt.

𝗘𝗹𝗱𝗮 𝗽𝗮̊ 𝗯𝗲𝗳𝗶𝗻𝘁𝗹𝗶𝗴𝘁 𝗺𝗶𝘀𝘀𝗻𝗼̈𝗷𝗲
Den vanligaste taktiken är att hitta en fråga som redan väcker starka känslor och förstärka den med desinformation och polarisering. Falska vittnesmål, deepfake-videor och vinklade nyheter kan skapa en känsla av akut kris och rättfärdiga större protester – eller mer våldsamma metoder.

𝗦𝘃𝗲𝗻𝘀𝗸𝗮 𝗲𝘅𝗲𝗺𝗽𝗲𝗹:

📌 𝗞𝗼𝗿𝗮𝗻𝗸𝗿𝗮𝘃𝗮𝗹𝗹𝗲𝗿𝗻𝗮 𝟮𝟬𝟮𝟮
Efter Rasmus Paludans koranbränningar eskalerade våldsamma protester i flera svenska städer. Underrättelserapporter visade att utländska aktörer spred desinformation och eldade på konflikten genom sociala medier, vilket ökade polariseringen och skapade en bild av Sverige som ett land i kaos.

📌 𝗗𝗲𝘀𝗶𝗻𝗳𝗼𝗿𝗺𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 𝗸𝗿𝗶𝗻𝗴 𝗽𝗮𝗻𝗱𝗲𝗺𝗶𝗽𝗿𝗼𝘁𝗲𝘀𝘁𝗲𝗿
Under coronapandemin cirkulerade falska uppgifter om tvångsvaccinering och statlig kontroll, vilket förstärkte ilskan mot restriktionerna. Svenska protester fick stöd av internationella desinformationskampanjer, där exempelvis ryska och kinesiska medier spred narrativ om att Sverige var på väg att införa en "hälsodiktatur".

📌 𝗥𝘆𝘀𝘀𝗹𝗮𝗻𝗱𝘀 𝗻𝗮𝗿𝗿𝗮𝘁𝗶𝘃 𝗸𝗿𝗶𝗻𝗴 𝗡𝗔𝗧𝗢-𝗺𝗲𝗱𝗹𝗲𝗺𝘀𝗸𝗮𝗽𝗲𝘁
Inför Sveriges NATO-ansökan försökte ryska påverkansoperationer skapa splittring genom att sprida konspirationsteorier om att Sverige skulle tvingas ge upp sin suveränitet eller dras in i krig. Demonstrationer mot NATO förstärktes online av konton kopplade till ryska intressen.

Vad ska man tro om uppmaningen att bojkotta matjättarna, är det ett försök att ställa folket mot eliten för att skapa splittring i samhället?

Foto: Omni