Svensk informationspåverkan – ger vår bild av försvarsförmåga, värderingar och möjligheter

Sverige står inför nya säkerhetsutmaningar. Det märks inte minst i det budskap som Sverige väljer att sända genom texter och bilder i officiella sammanhang. Svenska myndigheter har också ansvar för att motverka informationspåverkan, desinformation och riktade narrativ som syftar till att underminera förtroendet för svenska institutioner och värderingar.  

Flera aktörer har ett uttalat uppdrag att stärka och skydda Sverigebilden:

🌍 𝗠𝘆𝗻𝗱𝗶𝗴𝗵𝗲𝘁𝗲𝗿 𝗼𝗰𝗵 𝗳𝗼̈𝗿𝘀𝘃𝗮𝗿𝗲𝘁 – Arbetar med att identifiera och hantera informationspåverkan som hotar Sveriges säkerhet. Försvarsmakten har dessutom en väl fungerande verksamhet för att ge rätt bild av landets militära förmåga genom egna bilder, filmer och texter. I takt med det försämrade säkerhetsläget ser vi nu allt oftare, företrädare klädda i uniform, i sammanhang som är väl valda för det valda budskapet.

🌍 𝗨𝘁𝗿𝗶𝗸𝗲𝘀𝗱𝗲𝗽𝗮𝗿𝘁𝗲𝗺𝗲𝗻𝘁𝗲𝘁 𝗼𝗰𝗵 𝗮𝗺𝗯𝗮𝘀𝘀𝗮𝗱𝗲𝗿𝗻𝗮 – Försvarar svenska intressen genom strategisk kommunikation och diplomati. Ambassader och konsulat kommunicerar Sveriges positioner i internationella frågor genom pressmeddelanden, debattartiklar och direkt dialog med utländska beslutsfattare och medier. De arbetar också proaktivt för att korrigera missuppfattningar och motverka vilseledande information. När desinformation om Sverige sprids, arbetar UD och ambassaderna med faktabaserad kommunikation för att bemöta felaktiga påståenden. De samverkar även med svenska och internationella aktörer för att identifiera och motverka påverkansoperationer.

🌍 𝗦𝘃𝗲𝗻𝘀𝗸𝗮 𝗶𝗻𝘀𝘁𝗶𝘁𝘂𝘁𝗲𝘁 𝗼𝗰𝗵 𝗠𝗦𝗕 – Bygger och sprider en faktabaserad Sverigebild samtidigt som de stärker samhällets motståndskraft mot propaganda och desinformation. SI driver Sveriges officiella webbplats på engelska och kommunicerar även på arabiska och ryska. De har också ansvar för landets officiella bildbank som visar vardagslivet i Sverige med fokus på teman som svenska innovationer, hållbarhet samt kultur och kreativitet.

Bilden av Sverige ska vara en tillgång men den kan också innebära 𝗲𝘁𝘁 𝗸𝗼𝗻𝗸𝗿𝗲𝘁 𝗵𝗼𝘁. Ryktesspridning om svensk kriminalitet, misstänkliggöranden av svenska beslutsfattare och falska narrativ om Sveriges agerande i världen används som verktyg för att splittra och destabilisera. Ett tydligt exempel är det vidriga dåd som skedde i Bryssel 2023 där en man med IS-sympatier kallblodigt mördade två personer och skadade en tredje man, iklädda Sverige-tröjor. Dådet skedde efter en rad uppmärksammade koranbränningar och den sk. LVU-kampanjen som sammantaget gav en mycket negativ bild av Sverige.

Att försvara Sverigebilden handlar alltså inte om att skapa en tillrättalagd fasad, utan om att 𝘀𝘁𝗮̊ 𝘂𝗽𝗽 𝗳𝗼̈𝗿 𝗳𝗮𝗸𝘁𝗮, 𝘃𝗮̈𝗿𝗱𝗲𝗿𝗶𝗻𝗴𝗮𝗿 𝗼𝗰𝗵 𝗱𝗲𝗺𝗼𝗸𝗿𝗮𝘁𝗶𝘀𝗸𝗮 𝗽𝗿𝗶𝗻𝗰𝗶𝗽𝗲𝗿.


Foto: Hänt