När de som skapar problemet också erbjuder lösningen

Har du tänkt på hur ofta vi ser att problem förstärks i media, skapar oro och ilska – och sedan dyker en aktör upp med en lösning som "råkar" passa perfekt? Då har du sett en klassisk påverkansstrategi i praktiken.

Metoden kallas ibland "𝗣𝗿𝗼𝗯𝗹𝗲𝗺–𝗥𝗲𝗮𝗸𝘁𝗶𝗼𝗻–𝗟𝗼̈𝘀𝗻𝗶𝗻𝗴" och används för att styra opinionen genom att:
• 𝗦𝗸𝗮𝗽𝗮 𝗲𝗹𝗹𝗲𝗿 𝗳𝗼̈𝗿𝘀𝘁𝗮̈𝗿𝗸𝗮 𝗲𝘁𝘁 𝗽𝗿𝗼𝗯𝗹𝗲𝗺 – genom desinformation, överdrifter eller genom att aktivt bidra till kaos.
• 𝗗𝗿𝗶𝘃𝗮 𝗽𝗮̊ 𝗲𝗻 𝗸𝗮̈𝗻𝘀𝗹𝗼𝗺𝗮̈𝘀𝘀𝗶𝗴 𝗿𝗲𝗮𝗸𝘁𝗶𝗼𝗻 – få människor att känna sig hotade, otrygga eller svikna.
• 𝗣𝗿𝗲𝘀𝗲𝗻𝘁𝗲𝗿𝗮 𝗲𝗻 𝗹𝗼̈𝘀𝗻𝗶𝗻𝗴 𝘀𝗼𝗺 𝗴𝘆𝗻𝗻𝗮𝗿 𝗱𝗲𝗻 𝗲𝗴𝗻𝗮 𝗮𝗴𝗲𝗻𝗱𝗮𝗻 – ofta genom ökad makt, kontroll eller politiska förändringar.

𝗛𝘂𝗿 𝗸𝗮𝗻 𝗱𝗲𝘁 𝘀𝗲 𝘂𝘁 𝗶 𝗽𝗿𝗮𝗸𝘁𝗶𝗸𝗲𝗻?

𝗣𝗼𝗹𝗶𝘁𝗶𝘀𝗸 𝗽𝗮̊𝘃𝗲𝗿𝗸𝗮𝗻: En aktör sprider rädsla om kriminalitet, medier förstärker bilden och plötsligt blir tuffare lagar och ökad övervakning den enda lösningen.
𝘌𝘹𝘦𝘮𝘱𝘦𝘭: Svensk inrikespolitik vid vårt senaste val 2022 är ett slående exempel.

𝗚𝗲𝗼𝗽𝗼𝗹𝗶𝘁𝗶𝗸: En stat eldar på konflikter i ett annat land och använder sedan kaoset som skäl för att "ingripa" eller påverka beslutsfattare.
𝘌𝘹𝘦𝘮𝘱𝘦𝘭: Före 2014 fokuserade Rysslands agerande i Ukraina på att underminera ukrainarnas känsla av nationell självständighet, skapa splittring mellan olika regioner och stärka lojaliteten till Ryssland. Men strategin slog fel – istället för att försvaga den ukrainska identiteten ledde Majdanrevolutionen till en stärkt nationell sammanhållning och en tydligare vilja att frigöra sig från ryskt inflytande. Trots detta behåller Ryssland kontrollen över de områden i östra Ukraina som annekterades, vilket fortsatt påverkar Ukrainas säkerhet och suveränitet.

𝗣𝗲𝗿𝘀𝗼𝗻𝗸𝘂𝗹𝘁: En offentlig person med stor makt varnar för att folk kommer att förlora något som de verkligen uppskattar. En kortare tid därefter presenterar personen en egen lösning som fixar problemet – vilket skapar tacksamhet för något som de redan hade.
𝘌𝘹𝘦𝘮𝘱𝘦𝘭: President Trump varnar för att västvärldens försök att reglera sociala medier kan leda till att kinesiska TikTok blockeras i hela USA. Och mycket riktigt – strax efter hans installation 2025 stängs plattformen ner. Men bara ett dygn senare "löser" presidenten problemet, och amerikanerna kan återigen scrolla fritt genom snabba reels på den kinesiska appen.

𝗩𝗮𝗿𝗳𝗼̈𝗿 𝗳𝘂𝗻𝗴𝗲𝗿𝗮𝗿 𝗱𝗲𝘁?
• 𝗞𝗮̈𝗻𝘀𝗹𝗼𝗿 𝘀𝘁𝘆𝗿 beslutsfattande. Rädsla och ilska gör oss mer mottagliga för snabba lösningar.
• 𝗡𝗮𝗿𝗿𝗮𝘁𝗶𝘃𝗲𝘁 𝗸𝗮̈𝗻𝗻𝘀 𝗹𝗼𝗴𝗶𝘀𝗸𝘁. Den som påpekar ett problem och erbjuder en lösning verkar trovärdig – även om de själva förstärkt problemet.
• 𝗗𝗲𝘀𝗶𝗻𝗳𝗼𝗿𝗺𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 𝘀𝗽𝗿𝗶𝗱𝘀 𝘀𝗻𝗮𝗯𝗯𝗮𝗿𝗲 än fakta. Chockerande och känsloladdade budskap får mer uppmärksamhet än saklig analys.