Kan Du lita på nyheterna? – Demokratier behöver opartisk information

Vems story är sann och vem bestämde det? Frågan ställdes i en tråd till mitt tidigare inlägg om hur en story kan berättas olika beroende på avsändarens perspektiv. Högst relevant fråga, tycker jag. Frågeställaren la till att hen slutat se på nyheterna sedan 2020. Förståeligt men också riskfyllt, tänkte jag.

I en tid av informationskrig och manipulerade narrativ har det onekligen blivit allt svårare att veta vad som är sant. Dubbelgångare av nyhetsmedier, algoritmstyrda flöden och vinklade perspektiv gör att vi måste vara mer källkritiska än någonsin.

Ett växande problem är 𝘀𝗮𝗷𝘁𝗲𝗿 𝘀𝗼𝗺 𝗶𝗺𝗶𝘁𝗲𝗿𝗮𝗿 𝗲𝘁𝗮𝗯𝗹𝗲𝗿𝗮𝗱𝗲 𝗻𝘆𝗵𝗲𝘁𝘀𝗺𝗲𝗱𝗶𝗲𝗿 men sprider desinformation. De använder liknande loggor, domännamn och språk för att lura läsare. Ett inlägg eller annons i dina sociala medier ser ut att komma från en svensk välkänd nyhetskälla och använder kändisar som talespersoner. Men det är bara ett sätt att lura av dig dina pengar eller att kidnappa dina åsikter. Kolla in senaste Uppdrag Granskning på SVT!

Hur vet du vad som är rätt?

• 𝗚𝗿𝗮𝗻𝘀𝗸𝗮 𝘄𝗲𝗯𝗯𝗮𝗱𝗿𝗲𝘀𝘀𝗲𝗻 – Officiella nyhetsmedier har trovärdiga domäner, t.ex. .se.
• 𝗞𝗼𝗹𝗹𝗮 𝗮𝘃𝘀𝗮̈𝗻𝗱𝗮𝗿𝗲𝗻/𝗽𝗿𝗼𝗳𝗶𝗹𝗲𝗻 𝗽𝗮̊ 𝘀𝗼𝗺𝗲 – Är det en erkänd journalist eller en anonym skribent?
• 𝗝𝗮̈𝗺𝗳𝗼̈𝗿 𝗺𝗲𝗱 𝗮𝗻𝗱𝗿𝗮 𝗸𝗮̈𝗹𝗹𝗼𝗿 – Finns nyheten i fler trovärdiga medier?

𝗦𝘃𝗲𝗻𝘀𝗸 𝗽𝘂𝗯𝗹𝗶𝗰 𝘀𝗲𝗿𝘃𝗶𝗰𝗲 – 𝗲𝗻 𝗺𝗮̊𝗹𝘁𝗮𝘃𝗹𝗮 𝗳𝗼̈𝗿 𝗱𝗲𝘀𝗶𝗻𝗳𝗼𝗿𝗺𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻
SVT, Sveriges Radio och UR ska vara politiskt och kommersiellt oberoende. Men de är också en måltavla i informationskriget. Falska citat, manipulerade klipp och kampanjer för att undergräva deras trovärdighet sprids regelbundet.

Kritik förekommer från flera håll – vissa menar att public service har en viss bias, medan andra ser det som en garanti för oberoende journalistik. Oavsett vilket är det tydligt att desinformation riktas mot dem för att skapa misstro och förvirring. En kunskapsöversikt av forskning från 1960-talet och framåt, från Göteborgs Universitet, visar att nyhetsjournalistik från public service 𝘪𝘯𝘵𝘦 är partipolitiskt partisk. (Public service: En kunskapsöversikt)

I en 𝗱𝗲𝗺𝗼𝗸𝗿𝗮𝘁𝗶 bygger politiska val, debatter och beslutsfattande på att medborgarna har 𝘁𝗶𝗹𝗹𝗴𝗮̊𝗻𝗴 𝘁𝗶𝗹𝗹 𝗸𝗼𝗿𝗿𝗲𝗸𝘁 𝗼𝗰𝗵 𝗼𝗽𝗮𝗿𝘁𝗶𝘀𝗸 𝗶𝗻𝗳𝗼𝗿𝗺𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻.

Public service är skattefinansierat och har i uppdrag att:
✅ Granska makthavare och avslöja missförhållanden
✅ Bevaka och förklara komplexa samhällsfrågor
✅ Sprida fakta utan kommersiella eller politiska intressen

𝗝𝗮𝗴 𝘃𝗮̈𝗹𝗷𝗲𝗿 𝗮𝘁𝘁 𝗹𝗶𝘁𝗮 𝗽𝗮̊ SVT, SR och UR. Men jag är 𝗮̈𝗻𝗱𝗮̊ 𝘃𝗮𝗸𝘀𝗮𝗺 mot informationspåverkan och håller inte alltid med om deras nyhetsvärderingar. Jag ser det som min skyldighet att hålla mig uppdaterad om vad som händer i min omvärld. Public service är min motvikt mot allt som möter mig i olika delar av informationsmiljön.