Projektion: När egna svagheter tillskrivs motståndarna

Projektion är enligt psykologen Freud en försvarsmekanism för att tillskriva sina egna brister eller dolda agendor till sina motståndare. Detta skapar en psykologisk och retorisk strategi där man avleder uppmärksamheten från egna svagheter genom att anklaga andra för samma saker. 

Exempel på projektion i allmänhet ( med, som jag tycker, målande citat från det tal som USA:s vice President JD Vance höll på den globala säkerhetskonferensen i Munich 14/2 -25):
🔹 Ilska och aggression: En person som känner sig aggressiv men inte vill erkänna det kan istället uppleva att andra är fientliga eller arga mot dem.
JD Vance: "…the threat that I worry the most about vis-à-vis Europe is not Russia, it's not China, it's not any other external actor. What I worry about is the threat from within. The retreat of Europe from some of its most fundamental values: values shared with the United States of America."

🔹 Otrohet: Någon som har egna tendenser till otrohet kan börja misstänka sin partner för att vara otrogen.
JD Vance: " Now, to many of us on the other side of the Atlantic, it looks more and more like old, entrenched interests hiding behind ugly Soviet era words like misinformation and disinformation, who simply don't like the idea that somebody with an alternative viewpoint might express a different opinion or, God forbid, vote a different way, or even worse, win an election."

🔹 Osäkerhet: En person som känner sig otillräcklig kan uppleva att andra ser ner på dem, trots att det inte finns någon sådan yttre kritik.
JD Vance: "In Washington, there is a new sheriff in town. And under Donald Trump's leadership, we may disagree with your views, but we will fight to defend your right to offer in the public square. "

Tre luriga skäl att använda projektion i politiken:

Avledning: Om en politiker själv anklagas för något kan de genom projektion rikta om debatten mot motståndarna.

Mobilisering: Genom att skapa en fiendebild kan ledare öka sammanhållningen bland sina anhängare och förhindra intern kritik.

Desinformation: Upprepade anklagelser – även om de saknar grund – kan göra det svårt för publiken att skilja på verklighet och lögn.

Hur kan Du genomskåda projektion?

📌 Jämför anklagelser med faktiska handlingar – gör den som anklagar sig själv skyldig till samma sak?
📌 Analysera maktförhållanden – vem tjänar på att debatten flyttas från sakfrågan?
📌 Granska historiken – har liknande retorik använts tidigare för att dölja misslyckanden?