USA och informationspåverkan – makt genom narrativ
Informationspåverkan är inte bara en fråga om desinformation från auktoritära regimer. Demokratier, inklusive det USA som vi kände före Trump, använder också strategisk kommunikation för att påverka opinioner och styra narrativ, både hemma och globalt.
🔹 "𝗪𝗲𝗮𝗽𝗼𝗻𝘀 𝗼𝗳 𝗠𝗮𝘀𝘀 𝗗𝗲𝘀𝘁𝗿𝘂𝗰𝘁𝗶𝗼𝗻" – 𝗜𝗿𝗮𝗸 𝟮𝟬𝟬𝟯
USA:s invasion av Irak byggde på narrativet att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. Denna berättelse förstärktes genom riktade informationsinsatser, där CIA och amerikanska politiker spred budskapet via bl.a. internationella medier. Trots att inga sådana vapen hittades, hade narrativet redan uppnått sitt syfte – att skapa stöd för invasionen.
🔹 𝗦𝗼𝗰𝗶𝗮𝗹𝗮 𝗺𝗲𝗱𝗶𝗲𝗿 𝗼𝗰𝗵 𝗽𝗼𝗹𝗶𝘁𝗶𝘀𝗸 𝗽𝗮̊𝘃𝗲𝗿𝗸𝗮𝗻
Under de senaste valen har USA:s underrättelseorgan varnat för utländsk påverkan, men samtidigt har amerikanska aktörer själva använt digitala plattformar för att styra narrativ i andra länder. Ett exempel är hur Facebook och Twitter användes för att driva budskap kring regimskiften i Mellanöstern, som under den arabiska våren 2011.
🔹 𝗔𝘃𝘀𝗹𝗼̈𝗷𝗮𝗻𝗱𝗲𝗻 𝗳𝗿𝗮̊𝗻 𝗦𝗻𝗼𝘄𝗱𝗲𝗻 – 𝗺𝗮𝘀𝘀𝗼̈𝘃𝗲𝗿𝘃𝗮𝗸𝗻𝗶𝗻𝗴 𝗼𝗰𝗵 𝗻𝗮𝗿𝗿𝗮𝘁𝗶𝘃𝗸𝗼𝗻𝘁𝗿𝗼𝗹𝗹
Edward Snowdens läckor 2013 visade att NSA (National Security Agency) bedrivit global massövervakning, även av allierade. Men USA:s respons blev ett exempel på narrativkontroll: Fokus flyttades från övervakningens omfattning till att Snowden var en förrädare.
🔹 𝗨𝗦𝗔:𝘀 𝘀𝘁𝗿𝗮𝘁𝗲𝗴𝗶𝘀𝗸𝗮 𝗸𝗼𝗺𝗺𝘂𝗻𝗶𝗸𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 𝗼𝗺 𝗨𝗸𝗿𝗮𝗶𝗻𝗮 𝗳𝗼̈𝗿𝗲 𝟮𝟬𝟮𝟱
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 agerade USA för att styra informationsflöden. Genom att snabbt offentliggöra underrättelser om ryska planer kunde man påverka både allmän opinion och allierades beslut. Samtidigt agerade amerikanska medier och diplomati för ett narrativ som skulle förstärka västerländsk enighet.
🔹 𝗨𝗦𝗔:𝘀 𝘀𝘁𝗿𝗮𝘁𝗲𝗴𝗶𝘀𝗸𝗮 𝗸𝗼𝗺𝗺𝘂𝗻𝗶𝗸𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 𝗼𝗺 𝗨𝗸𝗿𝗮𝗶𝗻𝗮 𝗶 𝗱𝗮𝗴
Efter president Donald Trumps tillträde den 20 januari 2025 har USA:s inställning till Rysslands aggressioner mot Ukraina gjort en sällan skådad omsvängning, till Rysslands fördel. I linje med Trumps politik att minska på landets utgifter för engagemang i andra delar av världen, sprids nu ett nytt narrativ som fokuserar på Ukrainas stora ekonomiska skuld till det amerikanska folket.
Traditionellt har USA använt långsiktig informationspåverkansarbete för att forma den globala opinionen, ofta genom diplomati, strategisk kommunikation och mjuk makt. Men under Trumps ledarskap har metoderna förändrats dramatiskt. Istället för att stegvis bygga stöd för sin utrikespolitik, har han valt en metod där snabba, ofta chockerande beslut sätter världen inför fullbordat faktum. Denna strategi gör att Trump, än så länge, kunnat ligga steget före medan resten av världen tvingats agera reaktivt och följa hans agenda.