Informationspåverkan

Sverige står inför nya säkerhetsutmaningar. Det märks inte minst i det budskap som Sverige väljer att sända genom texter och bilder i officiella sammanhang. Svenska myndigheter har också ansvar för att motverka informationspåverkan, desinformation och riktade narrativ som syftar till att underminera förtroendet för svenska institutioner och...

Barn och unga tillbringar mycket tid online – och där möter de inte bara vänner och underhållning, utan också desinformation, konspirationsteorier och propaganda. Säkerhetspolisen varnar i sin nya lägesrapport för att extremistgrupper och främmande makt riktar sig mot unga för att skapa misstro, öka polarisering och i vissa fall radikalisera...

I dagens digitala landskap har AI-genererade rörliga bilder öppnat upp nya sätt att skapa övertygande propaganda. Nu kan vi se drömlika varianter av verkliga personer, sagofigurer eller historiska hjältar som plötsligt kopplas samman med en nation, ett folk eller en ledare. 𝗕𝗶𝗹𝗱𝗲𝗿𝗻𝗮 𝘀𝗸𝗮𝗽𝗮𝗿 𝗲𝗻 𝗸𝗮̈𝗻𝘀𝗹𝗼𝗺𝗮̈𝘀𝘀𝗶𝗴...

Teknologi och makt är tätt sammankopplade genom tillgången till samhällsdata och möjligheten att styra opinionen. De aktörer som kontrollerar stora mängder data – vare sig det är stater, företag eller organisationer – har en unik förmåga att påverka politiska processer, styra informationsflöden och forma människors världsbild.

Har du tänkt på hur ofta vi ser att problem förstärks i media, skapar oro och ilska – och sedan dyker en aktör upp med en lösning som "råkar" passa perfekt? Då har du sett en klassisk påverkansstrategi i praktiken.

Vems story är sann och vem bestämde det? Frågan ställdes i en tråd till mitt tidigare inlägg om hur en story kan berättas olika beroende på avsändarens perspektiv. Högst relevant fråga, tycker jag. Frågeställaren la till att hen slutat se på nyheterna sedan 2020. Förståeligt men också riskfyllt, tänkte jag.

Har du någonsin hört en organisation, ett företag eller en stat presentera en berättelse som låter lite för bra för att vara sann? Då kan det vara ett fall av narrative washing – en form av informationspåverkan där en agenda paketeras om för att verka mer trovärdig, positiv eller legitim än vad den egentligen är.

Vi vet att bilder har en enorm kraft att påverka våra känslor och vår uppfattning om verkligheten. En bild kan förstärka ett budskap, skapa förtroende – eller vilseleda oss. Inom informationspåverkan används bilder strategiskt för att styra narrativ, och ofta är det just bilder som får spridning långt innan någon hinner faktagranska dem.

I en tid där politiska utspel och strategisk desinformation dominerar nyhetsflödet är granskande journalistik viktigare än någonsin. President Trumps första tid vid makten har präglats av en ström av beslut och provokativa uttalanden. Men när snabbhet och virala klipp premieras, riskerar 𝗺𝗲𝗱𝗶𝗲𝗿 𝗮𝘁𝘁 𝗯𝗹𝗶 𝗺𝗲𝗴𝗮𝗳𝗼𝗻𝗲𝗿 för de som vill...

I min analys av händelserna i Ovala rummet blev jag påmind om en av de mest svårgenomskådade mekanismerna inom informationspåverkan – 𝗺𝗶𝗻 𝗲𝗴𝗲𝗻 𝗯𝗶𝗮𝘀. Jag tolkade det jag såg genom linsen av vilken av presidenterna jag redan innan sympatiserade med.